En FoU-cirkel om motiv till, och förutsättningar för, barns delaktighet i den sociala barnavården inom IFO unga, Umeå Kommun
Författare: Forskningsledare Jan Hjelte och utvecklingsledare Maria Clausen Edman
Denna rapport beskriver ett utvecklingsarbete som startade med en vilja att utveckla den sociala barnavården mot en mer evidensbaserad praktik.
Idén om att starta en Forskningscirkel föddes i september 2015 då FoU Välfärd, Region Västerbotten, genomförde en workshop om en evidensbaserad praktik (EBP) tillsammans med ledningsgruppen inom IFO unga vid Umeå Kommun. Ett område som var särskilt framträdande, och som chefer inom ett flertal verksamhetsgrenar nämnde, var barns delaktighet i den sociala barnavård som bedrevs.
Forskningscirkeln kom att ledas av Forskningsledare Jan Hjelte och utvecklingsledare Maria Clausén Edman vid FoU Välfärd, Region Västerbotten. Ambitionen med forskningscirkeln var att den skulle vara ett startskott för att utveckla barns delaktighet inom IFO unga vilket krävde en bred ansatts av deltagare. De som representerade IFO unga var chefer och medarbetare från första linjen, utredningsenheten, placerings gruppen, gruppen som arbetar med ensamkommande barn och unga samt gruppen som arbetar med familjebehandling.
Syftet med Forskningscirkeln var att tydliggöra motiv, lämpliga former och förutsättningar för barns och ungdomars delaktighet inom IFO unga i Umeå kommuns socialtjänst.
Frågeställningarna handlade om motivet till barns och ungdomars delaktighet inom IFO unga? Hur var barn och ungdomar delaktiga inom IFO unga vid tidpunkten för cirkeln? På vilket sätt kan barns och ungdomars delaktighet inom IFO unga utvecklas? Vilka (organisatoriska) förutsättningar erfordras inom IFO unga för att tillgodose syftet med barns och ungdomars delaktighet?
Sammantaget genomfördes fyra fokusgruppsintervjuer med medarbetare och 15 individuella intervjuer med barn och ungdomar. Intervjuerna genomfördes så att ingen genomförde intervjuer med den egna arbetsgruppen eller med barn och unga som man arbetade med.
Resultaten visade att medarbetarna som arbetade vid de olika enheterna hade i vissa avseenden olikartade motiv till barns delaktighet, vilket delvis kan förstås utifrån deras respektive ansvarsområde. Barnens delaktighet varierade mellan olika enheter, vilket även det, delvis kan förstås som en följd av olikartade uppdrag och ansvarsområden. Även inom en och samma enhet kunde delaktigheten variera mellan olika professionella till följd av att man inte hade en gemensam bild av hur barn och unga bör vara delaktiga. Medarbetarna menade bland annat att arbetssätten i respektive verksamhet borde förändras och att det i många fall fanns ett behov av att skapa likartade arbetssätt inom verksamheten. Däremot kunde de konkreta förändringsbehoven variera mellan olika verksamheter. För att åstadkomma de önskvärda förändringarna menade medarbetarna att det framför allt behövde skapas riktlinjer för barns delaktighet, men det ansågs även finnas behov av tydligare ledning och styrning, av utbildningsinsatser för att höja kompetensen samt behov av en mer “barnvänlig” miljö.
Ladda ner rapporten här:
https://fousocialtjanst.se/wp-content/uploads/2021/07/barnens-roster-en-kunskapskalla-2018-46.pdf
