Insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention

Sedan 2012 har statliga satsningar gjorts för ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Särskilda och riktade statsbidrag har funnits för att arbeta med frågorna. Denna satsning fortsätter från regeringen. En positiv utveckling har skett över tid, men nya utmaningar inom området har tillkommit. Nu understryker regeringen att området gynnas av ett strategiskt, långsiktigt och samordnat utvecklingsarbete som omfattar såväl folkhälsopolitiska insatser som det arbete som bedrivs inom hälso- och sjukvård och socialtjänst för målgrupperna. 

Statsbidrag för att stimulera insatser för psykisk hälsa har dels gått till regioner och kommuner, men fördelas också länsvis för att gynna samverkan mellan kommuner, regioner och civilsamhälle. I Västerbotten beslutar länets kommuner och Region Västerbotten gemensamt hur de länsgemensamma medlen ska användas. Nedan beskrivs de fyra kategorier som får särskilda statsbidrag.

Målsättningen är att samtidiga diagnoser eller hälsoproblem hos personer med psykisk ohälsa ska uppmärksammas i högre utsträckning, att insatserna till målgruppen ska utvecklas och att vården och omsorgen ska bli mer flexibel och anpassad efter den enskilde.

Olika möjliga målgrupper som detta prioriterade område kan omfatta nämns enligt följande:

• Personer som har såväl fysiska som psykiska besvär (såsom personer som har ett skadligt bruk eller beroende av bland annat alkohol eller narkotika och andra psykiatriska tillstånd, eller multisjuka äldre med psykiska besvär)
  
• Barn och unga som vårdas inom den sociala barn- och ungdomsvården (med socialtjänstinsatser)
  
• Barn, unga, vuxna och äldre som vårdas inom den psykiatriska tvångsvården eller inom rättspsykiatrin. 

Andra grupper som behöver uppmärksammas är:

• Personer med allvarlig eller livslång psykisk ohälsa
  
• Personer som upplevt våld i nära relationer eller hedersrelaterat våld och förtryck
  
• Personer med psykisk funktionsnedsättning.

Psykisk ohälsa och suicid är allvarliga folkhälsoproblem som innebär stora konsekvenser för den enskilde, för anhöriga och närstående och för samhället i stort. Att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid behöver prioriteras i folkhälsoarbetet och behov finns att stärka både det hälsofrämjande och det förebyggande arbetet, såväl på individ- som på befolkningsnivå.

Det suicidpreventiva arbetet på lokal och regional nivå ska intensifieras och dessa insatser ska i förlängningen kunna leda till att antalet suicid minskar.

De länsgemensamma medlen ska riktas mot: 

• Att skapa förutsättningar för ett strategiskt och kunskapsbaserat suicidpreventivt arbete med suicidförebyggande insatser både på individ- och befolkningsnivå, och såväl lokalt som regionalt

• Fortsatt arbete med handlingsplaner eller motsvarande policydokument för hur det suicidpreventiva arbetet kan bedrivas på basis av lokala eller regionala behov

• Att utveckla uppföljningen av redan beslutade eller kommande insatser. Det finns också skäl att fortsatt verka för att integrera det strategiska arbetet med suicidprevention med det strategiska arbetet inom psykisk hälsa-området 

• Insatser för att förebygga psykisk ohälsa och skapa förutsättningar för en tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet då detta ofta har en suicidpreventiv verkan

• Suicidpreventivt arbete inom ramen för folkhälsopolitikens samtliga åtta målområden. I detta arbete bör insatser som syftar till att minska medel och metoder för suicid ur ett brett samhällsperspektiv även uppmärksammas och användas.

• Insatser för att omsätta det nationella suicidpreventiva handlingsprogrammet till praktisk verklighet 

Ett bra föräldraskap är en viktig skyddsfaktor för barn och unga då det stärker deras möjligheter att bygga positiva relationer senare i livet. De flesta barn och föräldrar kommer i kontakt med mödra- och barnhälsovården, förskolan, skolan med elevhälsa, tandvården, fritidshemmet och första linjens vård. Socialtjänsten och civilsamhällesorganisationer är också vanliga kontaktvägar. Dessa spelar alla en viktig roll för att främja barns hälsoutveckling, förebygga och upptäcka hälsoproblem och riskbeteenden i ett tidigt skede.

Medlen till barn och unga ska ha följande inriktning:

• Kommuner och regioner ska gemensamt arbeta för att stärka och utveckla arbetet med att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid bland barn och unga. 

• Insatser inom ett bredare förebyggande och främjande arbete, såsom arbetet med föräldraskapsstöd, insatser som rör alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar, arbetet med att motverka skolfrånvaro, förebyggande av våld och ofrivillig ensamhet samt annat pågående brottsförebyggande arbete kan fokuseras särskilt.

• Genom ökad samverkan i det främjande och förebyggande arbetet kan även resultat på fler områden uppnås och arbetet bli mer effektivt. 

• För att arbetet ska bli mer träffsäkert kan det också finnas skäl att vidta åtgärder för en mer strategisk styrning, uppföljning och utvärdering.

• Kommuner och regioner ska arbeta för att utveckla den första linjens vård till barn och unga.

• Vidare ska kommuner och regioner vidta insatser för att utveckla samverkan mellan berörda aktörer, inklusive skola och förskola, bland annat genom att använda samverkansverktyg, såsom samordnad individuell plan, så kallad SIP.

Denna pott har under många år i Västerbotten vikts till brukarrörelsen, som planerar en rad insatser utifrån behov som identifieras runtom i länet.